Mina klädfördomar

I Stockholm råder största stadsdelssegregationen. Inte bara rackas det ner på den stadsdelen som man själv inte tillhör, man måste även vara tydlig med vilken stadsdel man själv tillhör för att ingen ska tro nåt annat. För tänk om någon på Östermalm skulle misstas med att vara södermalmare. Eller vice versa. Hemska tanke. Ett sätt att visa sin tillhörighet är genom sina barns kläder. Här har jag börjat se ett mönster. Södermalms-Svensson klär sina barn i Second hand-kläder, men det ska ändå helst vara nåt udda märke, inte H&M, Åhléns eller KappAhl. Södermalms-snobben handlar på Polarn o. Pyret. Vasastan-, och Kungsholmen-Svensson handlar på Åhléns, snobben däremot klär barnen i märken som molo och Katvig. På Östermalm handlar Svensson på Lindex medan snobben kör på märken som Burberry och Gant. På ett sätt kan jag tycka att det är tragiskt när föräldrar stenhårt för över sin imagehysteri på sina barn, samtidigt är det ju faktiskt så man visar vem man är, genom sin frisyr, egna kläder, bil, möbler, barnen, ja allt.

På något sätt försöker jag stå över det där. Jag vill inte att Oz ska vara fast i sin lilla box av hur han förväntas vara. Men när jag för någon månad sen svarade en expedit med att "nej nej, den där bodyn går inte, Oz klär inte i den färgen" insåg jag att jag nog ändå har en image som jag för över på honom. Och hur skulle man kunna vara en neutral förälder? Går det?